WoBWorld

Det är ok att vara trött. Det är helt ok att tillbringa mestadelen av en lördag liggandes. Men va tusan, det kan väl inte räknas till det normala att vara helt knockade, slut, borta en hel eftermiddag. Ena stunden är klockan si, nästa ett helt annat så. Det är så jag börjar fundera över om det kan vara något sjukligt. Fast det gör jag å andra sidan alltid över allt. Man är ju inte professionell hypokondriker för intet.

I vilket fall som helst. Jag har sovit. Djupt. Och nu är lördagen nästan slut och jag sitter och gnuggar ögonen och föröker förstå vad som hände. Har jag fått sömnsjuka? Är detta sovande ett resultat av en kommunistisk konspiration med mål att ta över västsverige? Eller?