WoBWorld

Dimma ute. Kallt, kallt in i märgen. Till och med katterna drar sig för att gå ut. I vanliga fall brukar de komma rusande när man öppnar balkongdörren för att röka. Nu rusar det fram till dörren, står där och vädrar med nosen i luften, vänder slutligen om igen, in i värmen, tillbaka till platsen på fönsterbrädet ovanför elementen.

Dimmarn sveper in hela världen i sin gråa skrud, som en lätt, lätt filt som lagts över varje löv, varje grässtrå och alla grenar. Längre bort ser jag att det lyser hemtrevligt i ett fönster i huset bredvid. En skugga rör sig fram och tillbaka, ännu en vaken själ i vår värld.

Om man tittar bort längs med gårdsgången kan man se gatlyktornas sken, som en silvergrå ljusväg, bort, bort från, bort till.