WoBWorld

Sitter i väntans tider. Väntar på att receptionen på företagshälsovården skall öppna så att jag kan ringa in och ställa inte terapi-tiden. Tror de öppnar 08.00 om jag inte har helt fel. Så jag får gå och lida alla dessa kval medan jag väntar. I sådana lägen vore man ju glad om bara världen kunda ställa in sig på mina behov istället för att hålla på och konstra med andra människors önskningar.  Förstår de inte att jag lider här med denna otroligt kraftiga infektion jag går o bär på. Det är nog mer synd om mig än någon annan.

Att dessutom Hulda Hustrun är hemifrån hela dagen gör ju inte saken bättre. Inte en människa som kan lägga fuktiga kompresser på min feberheta panna. Ingen som kan servera buljong på sängen eller som frågar med ljuv stämma hur jag mår. Ingen i hela världen bryr sig om stackars mig.

Stackar stackars mig.