Du slitsamma liv.

Jaha, då var det snart dags att krypa til kojs igen. Jag har de två senaste dagarna varit igång mer än jag varit på flera månader. Så jag är trött. Jättetrött. Konstigt hur lite som behövs för att min stackars arma barnakropp skall bli precis utmattad. Jag menar, kom igen nu. Lite utevistelse, lite sociala kontakter och lite motion. Räcker för en gammal man, men men för en ung man i sina bästa år borde det ju kunna gå att passa in de två senaste dagarnas schema på en förmiddag. Men men. Var och en är som den är och sån här är jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback