Pinka på gården
Skojsigt. Hulda Hustrun är på besök hos sin broder och hans familj. De bor bara några hus bort. Nu ringde Hulda Hustrun och frågade om det var ok att yngste sonen kom hem och på detta svarade jag såklart "visst". Efter några minuter kom mycket riktigt den lilla mannen ingenom ytterdörren.
Han sparkade av sig skor och jacka (nej, jag vet. Han sparkade inte av sin jacka. Sluta bry dig om sådana syftningfel. Det förstör hela nöjet med bloggläsandet) och sprang in i vardagsrummet. Väl inne förklarade han mycket allvarligt att han hade sprungit hela vägen. Men, fortsatte han, han blev kissnödig, så han var tvungen att kissa lite. Jag frågade givetvis vart han gjort detta och han svarade, som om det vore den mest natrurliga sak i världen: på gården. Men jag var tvungen att lova att inte berätta detta för hans ömma moder för han hade lovat henne att springa raka vägen hem.
På många sätt är livet i 5-6 års åldern så mycket mer okomplicerat.
Eller?
Han sparkade av sig skor och jacka (nej, jag vet. Han sparkade inte av sin jacka. Sluta bry dig om sådana syftningfel. Det förstör hela nöjet med bloggläsandet) och sprang in i vardagsrummet. Väl inne förklarade han mycket allvarligt att han hade sprungit hela vägen. Men, fortsatte han, han blev kissnödig, så han var tvungen att kissa lite. Jag frågade givetvis vart han gjort detta och han svarade, som om det vore den mest natrurliga sak i världen: på gården. Men jag var tvungen att lova att inte berätta detta för hans ömma moder för han hade lovat henne att springa raka vägen hem.
På många sätt är livet i 5-6 års åldern så mycket mer okomplicerat.
Eller?
Kommentarer
Trackback