Sobril i solskenet

Nu har jag varit duktig. Till slut kom jag mig för att ringa till psyk för att ta reda på om de glömt bort mig. Det hade de. Kul! Så nu fick jag böna och be för att få mina recept. Den stackars sjuksköterskan som svarade, han föbannade säkert sin kollega. För nu blev det en massa extrajobb såhär på onsdageftermiddagen. Han skulle återkomma när han visste lite med. För Soblril är ju inget läkarna skriver ut hur som helst. Och det skall jag nog vara tacksam för. Allt för många har gått från askan i elden med de där pillren. Men de hjälper när jag mår som mest kass. Så att jag orkar leva mitt liv.

Så nu sitter jag framför datorn i solskenet och väntar på att han skall ringa upp igen. Tur man är sjukskriven så att man har tid med detta med att vara sjuk :-)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback