Blått är blått likt förbannat.

Man talar om att Aliansen leder inför valet. Man talar Reinfeldt. Man talar om att det är dags för något nytt. Moderaterna själva påstår sig vara "nya" och medkännande. De har helt plötsligt blivit ett arbetarparti. Och alla kommer så väl överens att man börjar missta dem för ett radhussällskap på gemensam kräftskiva. I Cafés senaste nummer kan man läsa om de nya Moderatera. De vill nu något helt annat än vad de ville förut. Men, om nu så mycket behövde ändras, så varför i hela fridens namn gick de en gång med i partiet? När allt var så fel och fel igen. När så mycket behövde ändras. När de egentligen ville gå med i ett arbetarparti? Jag fattar inte riktigt. Vore det inte lättare att söka sig till S eller Vp eller kpmlr likväl. Eller åtminstonne C i alla fall. Om de kände sig lite bondska liksom.

En get är en get, oavsett vad den kallar sig. Och den dagen Moderaterna tänker mer på Asta 59 som kämpar för att skrapa ihop pengar till hyran på sitt jobb som undersköterska än Bosse 53 som har en årslön på 18 mille, den dagen lovar jag hjula på E6an. För om nu Alliansen är så måna om de enklare av männiksor, vem skall då måna om de rika. Helt plötsligt har väl de då inget att rösta på? Eller?

Nä, jag fattar inte. Alls.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback