Mammaskuld
Hur ställer man inte till det för sig själv då och då. Min ömma moder ringde igår. Hon ville uppmärksamma oss på att elräkningen hade kommit på stugan. 3000 spänn gick kalaset på. Och eftersom det vara är vår familj som varit därnere så var det ju inga tvivel på vem som förbrukat denna imponerande mängd el. Modern har ju ett sätt att berätta sådana där nyheter så att man känner maximal skuld. Så det är vad jag lider av nu. Skuld. I mängder. Så för att råda bot på det problemet lovade jag på stående fot att jag skulle handla åt henne som idag. Så nu känner jag skuld blandad med förtvivlan. Som om man inte tillbringade tillräkligt med tid i affären ändå med en familj på 8 peroner plus tre katter. Givetvis skall vi betala elräkningen, inta tal om annat. Men skulden kvarstår givetvis ändå hur man än beter sig. Det är ju en "mammaskuld".
Men det är bara att kamma till sig och ge sig ut bland affärerna och leta sallad och blandfärs tillsammans med 18 miljarder pensionärer. Och jag som har köfobi. Livet leker liksom itne någe vidare just nu. Men men. Jag skall passa på att handla medan Hulda Hustrun är med äldsta dottern när den unga damen skall tatuera sig. Så praktiskt att jag har något att göra jag med.
*Pust*. JAg vill verkligen inte. Nästa gång jag är i stugan på vårkanten skall jag strunta i att det är kallt. Elementen får stå kalla och overksamma. Det blir dyrköpt det där med värme.
Men det är bara att kamma till sig och ge sig ut bland affärerna och leta sallad och blandfärs tillsammans med 18 miljarder pensionärer. Och jag som har köfobi. Livet leker liksom itne någe vidare just nu. Men men. Jag skall passa på att handla medan Hulda Hustrun är med äldsta dottern när den unga damen skall tatuera sig. Så praktiskt att jag har något att göra jag med.
*Pust*. JAg vill verkligen inte. Nästa gång jag är i stugan på vårkanten skall jag strunta i att det är kallt. Elementen får stå kalla och overksamma. Det blir dyrköpt det där med värme.
Kommentarer
Trackback