WoBWorld

Så fick jag lite ro tillslut. Hulda Hustrun masserade min stackars spända rygg och sedan somnade jag som en klubbad, ja jag vet inte, en klubbad nått i alla fall. Sovit så djup som man bara kan. Visserligen har jag drömt en massa men inga mardrömmar. Så nu känner jag mig lite stärkt. Båda våra nyblivna gymnasister är hemma och bubblar över av nya intryck. Min äldsta son är här för att hjälpa till att flytta möbler eftersom vi skall byta rum mellan mina söner och de två yngsta barnen. Sönerna skall få det lilla rummet eftersom de ändå bara sitter framför datorn eller ligger i sina sängar och de yngsta ska fåett större rum så att vi slipper se dem. Nä, nu tog jag i, hua vad elakt. Men vi tänkte att de kanske leker lite mer på sitt rum om de får mer plats.

Så, dagen rullar på. Med eller utan min hjälp.