Förlåt.

Vissa dagar kan man klara sig utan. Det finns även vissa veckor, månader och år man skulle kunna leva förutan. Det händer, titt som tätt, att man (jag) får skörda konsekvenserna av det man ställt till med. Idag är en sån dag. Denna dagen skulle jag vara mycket nöjd med att slänga på närmaste medmänniska.

Det här med att vara ett arsel har sina sidor. Man kan tycka att det är både fel och oriktigt att vara usel. För det vill man ju inte vara. Men så helt plötsligt så faller penningen ner och man (jag) finner sig vara usel, debil och beklämmande. en sur typ. En fel typ. En såndär. En rackarns skitstövel. Man (jag) finner att den inre kärnan, ryggraden inte räcker till. Att man inte orkar, vill, uthärda stormar. Man (jag) tar till hjälpmedel. Blir sexmissbrukare, jobbmissbrukare, tja, varför inte alkoholmissbrukare? Det hjälper att missbruka. Man finner lindring. Man finner kontemplation i mitten av det mest intensiva, i det mest förbrännande.

I den glödheta mitten sitter man säkert. Man ser klart. Livet spelar roll. Att vara oberörd är... tja, rörande.

Förlåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback