Mitt missbrukande jag.
Jag har ett problem. Eller, noga räknat har jag många problem, men nu pratar vi om ett av dem. Beroende. Jag blir beroende av allt. Nikotin, koffein, alkohol, nyheter, böcker, mat, socker, rutiner, allt, allt, allt. Så fort jag tar i nått blir jag beroende. Beroendet kan gå över lika fort som det dök upp, men likt förbaskat så blir jag beroende lätt som en välstekt plätt. Ett tag hade jag dille på cornflakes med mycket socker på. Jag kunde glufsa i mig en två, tre tallrikar före det var dags att gå och nana. Ett tag var jag tvungen att ha minst en PET-flaska med Fanta stående i köket, annars gick jag åt av längtan efter den söta drycken. Ciggaretter har jag sysslat med till och från hela mitt vuxna liv. Jag sover med snus i munnen. Kort sagt är jag beroende av att vara beroende. Det är helt uppåt väggarna och jag arbetar hela tiden med att vaka på någon form av beroende. Mina morgnar är fyllda av en rad göromål och ritualer som måste utföras för att dagen skall kunna anses påbörjad. Kaffe, cigarett, lokalbladet, en snabb titt på Aftonbladet och Expressen på nätet, kolla mailen. Om jag inte får göra nått av de sakerna så blir hela dagen förryckt och jag surar i flera timmar. Det konstiga är att i stugan så är det bara kaffe och nikotin som gäller. Där nere har vi ju ingen dator så resten får vara och därnere går det så bra så att bara skippa de där sakerna. Konstigt.
Jag har väl accepterat mina drifter till viss mån. I det innefattas att jag hela tiden måste vara vaksam på mina behov. När nått går knas och jag har skaffat mig ett nytt missbruk är det redan för sent, då är det nästan bara att vaka ut det tills det tar slut. Vissa saker måste jag ju arbeta med aktivt. Jag menar, det där med rökning och alkohol till exempel, det är ju inget man kan syssla med ostraffat. Det brukar ju ta en ände med förskräckelse om man inte är vaksam på det hela. Sockerbehovet har jag precis blivit av med, mer eller mindre. Så nu väntar jag på vad nästa missbruk blir. Att titta på ekar, läsa Prous eller onanera. Vi får se vad det måhända blir.
Jag har väl accepterat mina drifter till viss mån. I det innefattas att jag hela tiden måste vara vaksam på mina behov. När nått går knas och jag har skaffat mig ett nytt missbruk är det redan för sent, då är det nästan bara att vaka ut det tills det tar slut. Vissa saker måste jag ju arbeta med aktivt. Jag menar, det där med rökning och alkohol till exempel, det är ju inget man kan syssla med ostraffat. Det brukar ju ta en ände med förskräckelse om man inte är vaksam på det hela. Sockerbehovet har jag precis blivit av med, mer eller mindre. Så nu väntar jag på vad nästa missbruk blir. Att titta på ekar, läsa Prous eller onanera. Vi får se vad det måhända blir.
Kommentarer
Trackback