Buttra bönder och nederbörd

Så kom regnet. Som att öppna himlens portar. Det regnade och skvätte med ursinnig kraft, som om vattnet ville visa sin styrka, släcka jordens törst och tränga sig ner till urberget. Jag måste erkänna att det rensade upp luften ordentligt. Jag är inte en sån som är så glad i regn. En del tycker ju det är mysigt med knackandet på fönstret och tak. Själv så tycker jag mest att det är irriterande. Regn ligger liksom inte för mig. Jag föredrar strålande sol, torka och sinande grundvatten. Ge oss gärna lite av den där växthuseffekten, det kan aldrig skada med mer soldagar och mer stränder får man ju på köpet. Jag har inget emot att solen steker, man kan ju alltid sitta i skuggan om det blir för varmt. Men skugga skyddar föga mot regn. Jag lovar, det funkar inte alls.

Men, jag kan tänka mig att bönderna blir glada. Eller, förresten, de blir de nog inte alls. Min erfarenhet av bönder är rätt begränsad, men jag har upplevt de få jag träffat som tämligen buttra och tillknäppta personer, inte alls lagda åt det "gladalax hållet" som skulle kunna tänkas steppa i luften när regnet faller. Jaja, vi har det väder vi har. Men regn är trist. Så det så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback