Svårigheterna en fet man möter i vardagen

Min kondition är minst sagt usel. JAg får minst tre-fyra hjärtinfarkter om dagen. Inga brakattacker men små. Jag är säker på detta. För det räcker med att jag petar näsan så blir jag anfådd. Visserligen skulle ju detta kunna bero på ett väldigt ihärdigt petande, men ett finger var borre, då blir det troligen svårare att andas. Men i mitt fall så handlar det som sagt om ytterst modest petande och mycket pustande. Jag tillhör de människor som måste vila fem minuter mellan att jag drar på vardera byxben. Visserligen har jag börjat motionera, eller, tja, röra på mig i alla fall. Jag försöker knata lite varje dag, en liten stund i alla fall. När jag väl fått upp lite grundkondition så kanske jag skall attackera vår springmaskin i sovrummet. Just nu tjänar den som klädhängare, men vem vet. Kanske jag tillslut hoppar upp på eländet och drar några varv, gärna utan att svimma.

Vår springnmaksin


Tja, den som lever får se. Just nu när sommaren står i sin allra mest praktfulla skrud och värmen riktigt nockar en när man kommer ut genom trappporten är det banne mig inte lätt att vara fet. Jag ahr gudskelov gått ner 5 kilo på ca 6 veckor så jag är på rätt väg. Men så längre min vikt räknas i tretal så vette fasen om inte det bästa vore att aätta sig i ett kylksåp när solen gassar som mest. Fasen jag svettas på ställen jag inte ens visste att jag hade. Hela jag blir en blöt, het, vit, dallrande klump, lite senare byts det vita ut mot klart kräftrött.

Men det är gott att det är sommar. I alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback