Söndagssömn

Jag förstår mig inte på barn. Ändå är jag allt som oftast omgiven av 6 stycken. Men hur funkar de egentligen? Varför rumpar dom upp klockan halv 6 på helgdagsmorgonen när de kan sova hur länge som helst? När de är små alltså. När de blir äldre så sover de precis hur mycket som helst. Hulda Hustruns små änglar, 4 och 6 år har levt om i lägenheten sedan 6 tiden. De har hoppat och skuttat, klättrat på soffan, satt på tvn på vad som mycket väl kan vara högsta volym. Full fart från allra först början.

De äldre däremot, 13, 16 och 16 år sover som stockar. Att få upp min äldsta son till skolan i tid brukar vara ett helt omöjligt uppdrag. Men även han knatade upp ur sägen tidigt, tidigt när han var liten. Det är något som händer där, mellan 6 års ålder och 16. Och jag fattar ingenting. Själv så fastnade jag nog i 16 års ålderna någonstans. För jag kan mycket väl tänka mig ett dygn till sängs. Det är så gott så gott att sova. Förut, när jag fortfarande var en produktiv person med fast arbete så sov jag kanske 3.4 timmar per dygn och när sedan helgen kom så krachade jag totalt och sov bort det mesta av helgen. Jag hade så förbaskat svårt att somna på den tiden att jag nästan blev halvgalen.

Nu, när jag är helgalen så sover jag bättre. Men så har jag 3 sorters sömnmedicin som jag tar. Och inte mig emot. Jag har nog rätt många sovtimmar innestående på mitt sovkonto. Min äldsta som är lite som jag. Han har svårt för att komma i säng på kvällarna. Många timmar framför datorn blir det.

På tal om sömn. Jag tror jag ska lägga mig på sängen och läsa lite. Kanske frå jag sällskap av en katt eller tre. Katter som ligger och spinner så gott och är sådär söta som bara katter kan vara. Då är det rätt lätt att somna till lite. Men det är ok idag. För det är söndag, då ska man vila. Det har gud sagt och inte skall jag snattra emot en sådan makt.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback