Tokiga dieter

Jag tänkte jag skulle bli lite modern. Hulda Hustrun har köpt grönt thé, som skall vara så nyttigt. Jag som dricker oceaner av thé tänkte att man får ju inte fega ur så jag bryggde en kanna med det där thét. Jag lade redan från börja märke till att påsens innehåll sluktade lite skumt. Det var uppblandat med citrus och det tog sannerligen överhand. Sen fanns det nån biton som jag inte kunder placera. Smart som jag är så drog jag slutsatsen att den där bitonen var själva thét. När kannan puttrat fördigt hällde jag upp en kopp.

Hua vad läskigt det smakade. Som... ja ja vet inte. Som grönt thé misstänker jag. Vet inte riktigt om jag orkar lägga ner tid på att föröka lära mig att tycka om det hela. Jag har druckit svart thé i alla år så jag är liksom inkörd på det. Det här blir ingen lätt match. Men nu har jag en nästan full kanna med thé att göra vad jag vill med. Dricka upp det är väl förstahndsvalet kan jag tro.

Det finns så mycket märkliga saker nu. Man ska inte äta pasta om den inte är av fullkornstyp. Allra helst skall man visst äta nått som heter dinkelpasta. Vad är det för fel på våra hederliga makaroner? Om man av någon anledning skulle känna för en smörgås ska man äta knäckebröd. Men den dagen knäckebröd kan ersätta en skiva god limpa eller en spröd fralla lovar jag att äta upp min hatt. Kort sagt så har mat blivit livsfarlig. I alla fall god mat.

På tv ser man hur en galen tant slänger Skara Berts telefon i toaletten samtidigt som vi får veta att Berts bajs sjunker som en sten i toaletten. Bajs skall tydligen flyta. Tänk, jag som skött mina toalettbesök helt utan att lägga märke till hur min avföring sköter sig i vatten.

Kaffe får man absolut inte dricka. Samma gäller alkohol. Snart blir det bara vatten kvar att dricka. Den skall visst vara varmt när man dricker det. För att rensa ut massa slaggprodukter och öka förbränningen, vilket jag är kraftigt skeptisk till. Nån ordning får det väl ändå vara på tokigheterna. Vore det så bra med varmt vatten så borde ju varje kaffedrickare vara smala och vackra. Visserligen fulla med farligt koffein, men smala i alla fall.

Nä, jag får väl ge det där gröna thét en chans. Annars har jag ju det gamla hederliga svarta att ta till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback