Fint besök. En fransyska i vårt hem

Ojojoj vad jag slet i går. Min gode väns syster kom och hämtade mig redan klockan 11 på förmiddagen. Rena natten för mig ju. I baksätet av bilen satt vad jag först trodde var en isbjörn men som vid närmare betraktelse visade sig vara en enorm vit hund. Sen åkte vi rakt ut i skogen kändes det som, alltmer vi körde avtog asfatlen och korna tilltog. Tillslut kom vi fram till en gård där Cecilia hälsade mig väklommen med en kram. Vi har väl inte setts på nått år är det väl nu. Det var säkerligen en tre år sedan hon drog ner till västindien och där har hon stannat tills hon träffade nuvarande kärleken och de flyttade ihop i Frankrike. Så nu var hon som sagt hemma på en blixtvisit för att tömma färäldrahuset och träffa lite kompisar. Mig själv utnyttjade hon å det grövsta. Hon harde ju fått mig att lova att jag skulle hjälpa till med att bära lite möbler. Och som jag slet. Två pyttesmå bokhyllor och tre lådor fick jag bära. Tydligen hade flickstackarn slitet hela morgonen så att det skulle vara så lit esom möjligt att bära när jag väl dök upp.

Sen åkte vi iväg med bråten till en loppis där de gladeligen tog emot allt. Själv lade jag beslag på två gitarrer och en balalajka. Jag blev hur glad som helst. Den ena gitarren vet jag då rakt int h ur den fungerar. Den har 8 strängar som sitter i par. Måste luska ut hur det där skall stämmas och spelas.Sedan var tanken att vi skulle äta en god lunch någonstans med eftersom jag knappt aldrig äter så tidigt på dagen så tog vi en tur, först till stugan som jag visade upp för den halvintresserade damen och sedan hem till min brötiga familj.

Väl sär så dök det ena barnet efter det andra upp, sedan kom svägerskan och lite senare svågern. Vi drack thé och pratade Saint Tropez, millionärsbåtar och allt annat som Cecilia kunde informera om. Sedan tackade hon för sig och puttrade iväg med sin lilla röda bil. Hon var här en pyttesväng idag med och lämnade gitarrsträngar som hon hittat i huset. Men nu lär hon väl inte synas på ett år minst. Tänk att en del vågar dra iväg sådär. Strongt. Det kräver en fri själ och en förmåga att anpassa sig vartefter.


En glad figur. Enna som ekorrpigg i vissa stunder.
24242-110


Jojo, det franska har redan färgat av sig lite.
24242-109


Dagen gick även senare i samkvämets tecken. Hulda Hustrun, jag, äldsta dottern med pojkvän och av och till äldsta sonen förljde tillsammans Sveriges vedervärdiga match på tvn. Det som borde blvit en överköring, en mangling blev en rysare där Sverige halkade omkring som vilsna får på en åker och tjongade bollar nästan vilt omkring sig. Gudkslov så slutade eländet i alla fall 3 - 1  till Sverige. När allt detta var gjort stupade jag i säng. Det tar på den late att både arbeta och vara social.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback