Mitt politiska jag
Oups. Helt plötsligt finner jag mig själv indragen i en politisk debatt på aftonbladet.se. Hur det gick till vet jag inte, men det var värst vad jag tycker då. Sitter och blir nästan lite agiterad under tiden. Har jag gått och blivit kommunist? Man kan nästan tro det. Väldigt vad jag var till vänster. Där ser man. Som tonåring och ung man i 20-år ålderna var jag halt klart vänsterman. Sen utbildade jag mig, fick jobb, hygglig lön och vips hade jag halkat över till den högra sidan. Kändes mest hemma där liksom, när man var hel och ren och på väg uppåt. Sen blev jag krasslig i nerverna. Nu är jag hemmavarande. Alltså sjukpensionär. Och hoppsan hejsan så var jag tillbaka på vänstersidan igen. Fast inte så långt som V, nä men lite lagom som en liten skröplig gråsosse. Var och en är sig själv närmast.
JAg har slutat tro på att människor sätter sig i den här situationen med vilje. Jag lovar, det lönar sig inte. Alls.36% av lönen bara slutade komma liksom. Visst och sant är det att jag inte jobbar heller. För så är det ju. Men vad jag menar är att myten om hur bekvämt det är att gå hemma är falsk. Det drabbar ju inte bara mig. Det drar med sig min fru, våra barn. Det finns inte många ören kvar när julklapparna skall betalas. Nått bostadsbidrag får vi inte. För trots allt så är mina 64% tagna av en hygglig lön. Så varje månad ramlar 10000 ner i mitt bankkonto. Och det är ju ok. Men jag fick 15-17000 förut, när jag jobbade. Låter det som om det lönar sig att sjukpensionera sig? Finns det någon som tror att man kan koppla loss 7 papp sådär bara? Och är det någon som tror att det är lätt att bli pensionerad? Försök själv. För om det nu är så lätt som många påstår, varför är vi inte fler då. Det låter ju kanon att bara ligga hemma och kamma hem stålarna.
Tja, som allt annat. Sanningen om politiken finns väl någonstans i mitten. Och det är där jag håller mig. Och det mest "mittiga" just nu är väl S. Jag kan banne mig inte hitta något annat.
JAg har slutat tro på att människor sätter sig i den här situationen med vilje. Jag lovar, det lönar sig inte. Alls.36% av lönen bara slutade komma liksom. Visst och sant är det att jag inte jobbar heller. För så är det ju. Men vad jag menar är att myten om hur bekvämt det är att gå hemma är falsk. Det drabbar ju inte bara mig. Det drar med sig min fru, våra barn. Det finns inte många ören kvar när julklapparna skall betalas. Nått bostadsbidrag får vi inte. För trots allt så är mina 64% tagna av en hygglig lön. Så varje månad ramlar 10000 ner i mitt bankkonto. Och det är ju ok. Men jag fick 15-17000 förut, när jag jobbade. Låter det som om det lönar sig att sjukpensionera sig? Finns det någon som tror att man kan koppla loss 7 papp sådär bara? Och är det någon som tror att det är lätt att bli pensionerad? Försök själv. För om det nu är så lätt som många påstår, varför är vi inte fler då. Det låter ju kanon att bara ligga hemma och kamma hem stålarna.
Tja, som allt annat. Sanningen om politiken finns väl någonstans i mitten. Och det är där jag håller mig. Och det mest "mittiga" just nu är väl S. Jag kan banne mig inte hitta något annat.
Kommentarer
Trackback