En lång ensam natt
Jag förbereder mig för en lång ensam natt. Utan mjukt hull att gömma mig i, helt utan silkeslen hud att stryka läpparna mot. Bara jag, en katt och mina kuddar och den musik jag valt till att följa mig mot sömnens land. Jag vågar inte släcka lamporna här i min borg, för då står de redo att överfalla mig. Svartsjukan, avunden, rädslan och ilskan. Fyra kumpaner på jakt efter min själ, efter mitt själv.
Men jag ska hålla dem stången. Jag ska vänta på den grå gryningen, vänta på att färgerna ska återkomma, som återuppståndna som profeten på påskdagen. Jag ska sätta mig vid fönstret och titta ut på allt det svarta tills jag ser det gröna, det grå och det gula, blå, sen kan jag finna ro i hjärtat. Då ska jag lägga mig till vila på mig bädd och vänta på just dig, på dina varma läppar och din stadiga hand.
Allt det ska jag vänta på medan tårar trängs i mina ögon. Medan gråten tjocknar i min hals och huvudet spränger av bilder av dig när du ler, när du går bakom mig i en folksamling, när du tröstar mig eller jag tröstar dig. Dina vackra ögon under mina när vi älskar. Din vackra mun med perfekta denivitvita tänder. Vill du har en idientitet? Du är mina minnen, mitt hjärta och min hjärtans kär.
Men i tanken på dig så blixtrar sanningen fram. Du är tagen av någon annan. Någon som du älskar och gott är väl så. Själv så är jag utlämnad till den ensamma natten. Kuddar, böcker, en katt. En matta på golvet som jag en gång älskade med en annan kvinna än du på. Hon kved mitt namn men jag visste att det var lögn. Blott en fras hon lärt sig från dåliga porrfilmer och vad hon trodde jag förväntade mig att höra. Rädslan för att du gav mig det samma konstrar i mig. Men jag hoppas att dina ljud var äkta.
Hej du, har det nu så bra. Jag älskar dig, tanken på det vi hade och det vi kunde blivit. Genom fönstret ser jag den svarta bleka natten. Sotsvart, förkolnade stjärnor som inte längre lyser. Döda blixtar, smält snö. Våren står inför oss och natten ljusnar för den som har tålamod att vänta. Själv kan jag inte annat än att stå och se hur allt det mörka förvandlas till ditt ansikte, din doft och allt det jag drömmer om.
Men jag ska hålla dem stången. Jag ska vänta på den grå gryningen, vänta på att färgerna ska återkomma, som återuppståndna som profeten på påskdagen. Jag ska sätta mig vid fönstret och titta ut på allt det svarta tills jag ser det gröna, det grå och det gula, blå, sen kan jag finna ro i hjärtat. Då ska jag lägga mig till vila på mig bädd och vänta på just dig, på dina varma läppar och din stadiga hand.
Allt det ska jag vänta på medan tårar trängs i mina ögon. Medan gråten tjocknar i min hals och huvudet spränger av bilder av dig när du ler, när du går bakom mig i en folksamling, när du tröstar mig eller jag tröstar dig. Dina vackra ögon under mina när vi älskar. Din vackra mun med perfekta denivitvita tänder. Vill du har en idientitet? Du är mina minnen, mitt hjärta och min hjärtans kär.
Men i tanken på dig så blixtrar sanningen fram. Du är tagen av någon annan. Någon som du älskar och gott är väl så. Själv så är jag utlämnad till den ensamma natten. Kuddar, böcker, en katt. En matta på golvet som jag en gång älskade med en annan kvinna än du på. Hon kved mitt namn men jag visste att det var lögn. Blott en fras hon lärt sig från dåliga porrfilmer och vad hon trodde jag förväntade mig att höra. Rädslan för att du gav mig det samma konstrar i mig. Men jag hoppas att dina ljud var äkta.
Hej du, har det nu så bra. Jag älskar dig, tanken på det vi hade och det vi kunde blivit. Genom fönstret ser jag den svarta bleka natten. Sotsvart, förkolnade stjärnor som inte längre lyser. Döda blixtar, smält snö. Våren står inför oss och natten ljusnar för den som har tålamod att vänta. Själv kan jag inte annat än att stå och se hur allt det mörka förvandlas till ditt ansikte, din doft och allt det jag drömmer om.
Kommentarer
Trackback