WoBWorld

Jaha. Så har smarta jag gjort bort mig igen. Eftersom jag mådde så trevligt när jag rullade ur sängen så har jag spenderat tidens sedan dess med att dricka kaffe. Mycket kaffe. Så nu är hela min kropp full med koffein och en hel del nikotin med som grädde på moset. Nå, det vore ju inget problem tycker de flesta. Men för mig blir det ett jätteproblem eftersom hela jag blir alldeles spänd och darrig av för mycket stimulantia. Spänd och darrig leder ofelbart till att jag får ångest. Ångest gör mig ännu mer spänd och darrig sen är hjulet igång.

Att jag aldrig ska lära mig att ta det lugnt med nått. Överhuvudtaget. Vad jag än gör ska jag alltid göra det för mycket, vare sig det handlar om kaffe, alkohol, mat eller tja, vad som helst egentligen. Måttlighet ligger liksom inte för mig. Snarare så verkar omättlighet och omåttlighet vara honnörsord för mitt leverne.

Men ibland kan jag skärpa mig och ta det lugnt med vissa saker. Men det tillhör undantagen. Då känner jag mig så förbannat duktigt att jag nästan spricker och så tänker jag att "äntligen har jag lärt mig att behärska mig". Fast det brukar bara sluta med att jag gör något annat för mycket.

Det finns kanske en anledning till att min ena medicin används mot manodeppresivitet. Inte för att jag har den diagnosen men man vet aldrig. Jag har helt klart sådana drag, om än i den lilla skalan.