Sur, trött och ytterst grinig

Fasen vad tråkig jag är. Jag har tillbringat hela förmiddagen och en stor del av eftermiddagen djupt nerbäddad i sängens trygga famn helt enkelt för att jag inte hittat en enda vettig anledning till att knata upp. Det känns lite som när man var liten och hade sommarlov och alla kompisar hade åkt till havet eller sina föräldrars sommarstuga eller till sina mormödrar och man själv var kvar i stan.

Men till slut fick jag ge mig vare sig jag ville eller inte. Så nu sitter jag och funderar på vad tusan jag ska ta mig till. Städa? Nä, finns inget att städa upp. Kanske skulle jag ta en liten tur med mopeden? Jo, det låter inte helt fel. Ute skiner solen precis lika vackert som den gjort de sista dagarna så en liten tur på Gula faran är kanske vad som behövs för att jag ska piggna till och sluta tycka synd om mig själv.

Givetvis hade Chips, katten, pinkat på mitt överkast med eftersom hon inte alls är vän med flippluckan till kattlådan. Jag har försökt lära henne att ta sig in i lådan men hon är ytterst svårövertalad. Så istället för att göra sig omaket att ta sig in i lådan så valde hon ut mitt överkast till toalett. Man blir så lagom imponerad över tankeförmågan hos katter i sådana lägen. Så jag får väl även bege mig till källaren och se om det finns någon tvättid.

Nä. Här kan jag inte bli sittande. Lite fart är vad mina livsandar behöver så att jag inte grinar ner mig alldeles.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback