Tack till mig själv

Ah vad jag tackar mig själv som inte föll för mitt ölsug i går. Jag hade inte pallat ännu en dag i bakfyllans tecken. Det behövs inte alls mycket alkohol längre för att jag ska bli bakis, skakis och dålig dagen efter. Så nog var jag smart som sov bort suget även om det blev svårt att sova sen till natten. Men nu är jag bara normalt morgontrött.

Hade jag druckit aldrig så lite så hade jag suttit här med den där bakisångesten och funderat på hur jag skulle ta mig ur hörnet jag målat in mig själv i.

Tack Jonas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback