Ångest, ångest, ångest

Nä det här går inte bra. Inte bra alls. Ångesten bara växer och växer hela tiden. Jag blir nog tvungen att tugga i mig lite piller för att komma ner till jorden. Just nu så mår jag riktigt skit, men det är fortfarande inte värre än att jag till exempel kan sitta här och skriva även om hela kroppen skriker att jag ska lägga mig platt på magen med ansiktet ner i kudden, så som jag brukar lägga mig när jag får en panikattack. Till råga på allt så mår jag redigt illa med. Det känns som om jag ska spy hela tiden. Kul läge.

Nä. Jag pallar snart inte mer. Måste nog få i mig det där pillret innan det hela växer mig över huvudet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback