WoBWorld

Kul. Ångest från minut ett när man vaknar. Jättekul. Vet inte riktigt hur jag ska tackla det för jag måste åka och handla i La Stada idag och lusten att sätta mig på Gula faran är lika med noll. Helst skulle jag bara gå och lägga mig igen för att låta ångesten storma färdigt i kroppen. Hjärtat skenar och jag svettas som en gris medan jag försöker allt för att lugna ner mig lite. Jag vet inte om jag drömt något obehagligt eller vad det är som gör att jag mår som jag gör, men förbaskat olägligt är det i alla fall.

Men än är det inte värre än att jag har koll på det i alla fall. Så helt uteslutet att jag klarar att ge mig ut på vägarna är det inte. Det är då själva fan att affären här i Viskafors inte är en ICA-affär. Då slapp jag resan in till stan. Som jag tidigare berättat så har jag mina sista ören på mitt ICA-kort så jag är tvungen att leta upp en sådan affär.

I natt blev det sent. Satt i telefon med K till runt fyrasnåret nått. Inte mycket blev sagt egentligen men det var trevligt i alla fall. Så mitt i all ångest så är jag lite seg. En motsägelse i sig men så är det ändå. Både trött och uppjagad på samma gång. Allt ska man vara med om.

Men. Jag har vissa projekt för dagen i alla fall. Först och främst affären, sen måste jag städa här hemma tänkte jag. Sen ska jag sätta upp en tvättid med. Jag har inte ens packat upp de rena kläderna ur tvättkorgen sedan förra gången jag tvättade men jag har lite småsaker som måste tvättas.

Det är lite så jag får tänka för att få dagen att rulla på utan att jag ramlar ner i letargins stora hål. Radda upp de saker jag ska göra under dagen och sedan utföra sak punkt efter punkt. Det hjälper lite mot både tristessen och ångesten. Alla dumma tankar får gå och lägga sig en stund medan jag låter kroppen gå på autopilot.

Så. Jag får väl kanske sätta igång då.