Inte då

Nä. Jag tror jag gör en rockad. Jag struntar i att åka in till La Stada idag. Istället så städar jag ordentligt här hemma och tar hand om min "närmiljö", försöker lägga mig i tid och åker in till tant mamma i morgon på förmiddagen istället.

Det verkar som om jag bara klarar av en sak i taget nu. Det blir så ibland har jag märkt. Jag klarar inte av att ha mer än en sak planerad. Det blir kaos i skallen och jag "stänger av" på något sätt. Stad, städ, tvätt = för mycket.

Jag vet att det låter tokigt. Att det låter som en baggis i livet att ha så lite att pyssla med, men för mig kan det bli för mycket helt enkelt. Men det är bara när jag är nere som det blir så. Visserligen känner jag mig inte så nere, men det där vet jag hur det kan vara. Jag känner mig helt ok och så BOM så ligger jag i diket och undrar vad som hände.

Nä. Steg ett i planeringen blir att ringa tant mamma och säga att jag kommer i morgon istället. Som tur är så har jag inte lovat att jag skulle komma idag, utan jag sade att "vi får se". En klen tröst i alla fall. Sen ska jag dra fram skurtrasor, dammvippor och dammsugaren och gå igenom lägenheten ordentligt. Kanske känner jag mig lite piggare när det är rent omkring mig?

Så får det bli minsan.

Kommentarer
Postat av: Miss Borderline

Jo så är det, livet känns på det stora hela bra och utan att man fattar nåt så befinner man sig plötsligt i en djup depression!



Min kontaktman när jag låg inlagd sa till mig att jag ska tänka på att göra en sak i taget, så det där som du säger att det blir för mkt är helt normalt för såna som oss (iaf periodvis). När man börjar tänka att jag ska/borde göra det och det och det så blir det bara kaos.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback