Livets kovändningar

Något har hänt i mig. Jag märker det själv på mitt skrivande. Det är lite mindre gnälligt, mindre självupptaget. Lite mer kåserande. Tanken är ju att jag ska driva mina två bloggar sida vid sida där det mer personliga hamnar här medan det lite enklare, lite mer allmängiltiga hamnar i Expressenbloggen. Men som det ser ut just nu så kör jag bara dubbla bloggar. Samma innehåll på båda två. Vad är då meningen med det liksom? Jag får fundera på det hela.

Men något har som sagt hänt i mig. Det sade även min kontaktperson i mobila teamet. Han tyckte jag går lite rakare, verkar lite gladare.

Fast är det så konstigt. I 13 månader har jag levt ett skuggliv. I 18 månader har jag levt med depression. I 4 år har jag levet med ångest och oro. Så helt plötsligt händer detta. Jag har ett eget liv igen.

Så klart jag inte är frisk. Inte alls. Jag är egentligen ett nersupet vrak med ångest upp över öronen. Men jag står på egna ben igen. Efter att ha varit hemlös och haft före detta frun som en krycka i livet är jag självständig i mitt eget hem.

Det är en satans skillnad. Jag har 51,3kvm att leva på, eftersom det är snedtak så är nog golvytan snarare närmare 80kvm. Före detta frun har gått vidare och äntligen jag med. Men det krävdes att hon träffade en ny man för att jag skulle våga släppa taget. Eller snarare, jag var tvungen och då föll allt på plats.

Klart jag saknar henne. Finge jag bestämma skulle vi fortfarande vara vänner. Men så är det nu inte så jag fattar budskapet.

Så. Bror Jonas Harald Carlzon Jr är ensam i världen igen. Fri att upptäcka tillvaron. Älska vem jag vill, bli älskad om så bara av min katt.

Kommentarer
Postat av: anna

Vad skönt det måste kännas! Vad roligt! Jag avundas dig nästan, skulle önska att något bra kunde hända mig också. Fast säger jag så, så känner jag mig bortskämd. Jag har ju egentligen ingenting alls att klaga över!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback