WoBWorld

Oj då. Det var värst vad jag sov idag då. Måste ha varit bra trött tydligen. Men det är bra. Sömn helar och läker det mesta så kanske min lite sargade själ får lite luft. Egentligen så har jag väl ställt livet på paus på något sätt i väntan på helgen när det gäller att både orka med att bära och släpa saker samtidigt som jag ska vänja mig vid tanken på att jag har ett eget hem, allt på en och samma gång.

Så nu sitter jag med "morgonkaffet" och har det rätt så bra, även om den lilla motorn i kroppen är igång. Det är inte speciellt långt till ångestattackerna i dessa dagar, men det får väl vara så då. Om en vecka borde jag fått iordning i lägenheten, upp med tavlor och gardiner (om jag nu äger några sådana förstås) och kan sitta och bara slappna av i köket med en kopp kaffe.

Jag har nog lite svårt att fatta än så länge tror jag. Det känns lite drömlikt på något sätt. Som om det inte vore sant. Livet är ju sällan någon picnic men mitt är just nu en schysst utflykt i alla fall :-)