Så jäkla dumt att röka

Tänk man blir aldrig så röksugen som när man inte har cigaretter. Ingen piptobak har jag heller. Egentligen vet jag ju så väl att det är dunderkorkat att överhuvudtaget röka. Jag gjorde min långa praktik som sjuksköterksa på lungkliniken och i samma veva dog min fader i munbottencancer så jag är mycket medveten om att man gamblar med livet som insats när man fortsätter röka.

Jag höll upp i nästan exakt 10 år men så ramlade jag dit igen för två år sedan och sedan dess har jag blossat upp hur mycket pengar som helst och fyllt mina stackars oskyldiga lungor med grå, kvävande rök i övermåttan. Men jag har i alla fall slutat röka 4 paket om dagen som jag gjorde ett tag. Nu är jag nere i ett halvt paket om dagen. Men mindre tycks vara omöjligt att komma ner på.

Det konstiga är ju att jag snusar med så nikotinet kan jag ju inte sakna när jag blir röksugen. Men om jag då inte röker så blir jag precis hur grining som helst. Jag har gjort några försök att sluta helt, senaste vid nyår. Men då klarade jag bara 3 dagar eller vad det var. Det kändes som tre veckor i alla fall.

Just nu sitter jag och funderar på att strunta i att lägga mina sista korvören på den lede röken och hålla mig till snus men jag blir sur bara jag tänker på det.

Men det där måste jag lösa. Jag har ingen lust alls att dö en så plågsam död som många rökare gör, antingen av KOL, cancer eller ruttnande fötter på grund av den minskade cirkulationen.

Men bara ett paket till. Bara ett.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback