WoBWorld

Usch, jag känner mig fångad i mitt smutsiga hem, fångad i min krassliga kropp, i mitt nedstämda sinne. Visserligen så är det ju inte helt omöjligt att lösa hela problemet. Lätt med. Det är bara att dra fram mirakelstrasan, dammsugaren och sätta igång. Men jag drar mig lite. Det känns liksom som om det är nått jag kan dra på. Men som vangligt så trivs jag inte när det är ostädat här hemma, det liksom kryper i hela mig.

Sen känner jag mig lite stressad med. I morgon ska jag på terapi och på onsdag är det läkarbesök som måste göras, plus att jag måste till Apoteket. Jo, jag vet, för någon som jobbar 40 timmar i veckan så låter det ju som en dans på rosor. Men jag är ju som jag är i nerverna och det räcker liksom med att jag har några sådana där grejor för att jag ska stressa upp mig.

Men, jag får ta en sak i taget. Börja med städningen, det går ju egentligen på nån timma bara att städa lägenheten, det handlar ju mest bara om en massa katthår som ska bort. Sen så får jag känna efter vad jag orkar. Affären borde jag åka till med.

Kanske så mår jag bättre i själen när jag fått lite fart på det hela och sedan kan slå mig ner framför webbradion klockan 19 för att följa Elfsborgsmatchen. Jag hoppas det i alla fall.