Fars dag
Jag vet inte. Men det känns lite... avslaget. Livet. Fars dag men ingen som ringer, ingen som säger nått. Jag har pratar med min dotter, med min äldsta son. Men ingen ens nämnde det. Jag vet att jag är en usel far, men ändå. Men kanske ska det vara så. Den där jäkla dagen är väl ändå bara uppfunnen av slipsfabrikanter. Så, jag är nöjd med att ha medverkat till sonens present, hoppas se honom i veckan för att gratulera honom. Efter fotbollen så tror jag att jag går och lägger mig. Tar en sömntablett och sover så länge jag kan. Vaknar jag i natt så tar jag ett piller till.
Lite ledsen, hade väl hoppats på nått snabbt medelande i alla fall från i alla fall något av mina tre barn. Men luren är tyst som döden. Det är väl så det är kan jag tro.
Lite ledsen, hade väl hoppats på nått snabbt medelande i alla fall från i alla fall något av mina tre barn. Men luren är tyst som döden. Det är väl så det är kan jag tro.
Kommentarer
Postat av: Miss Borderline
Det är så lätt hänt att glömma bort/inte veta att det är Fars- eller Mors dag, och det har ju inte alls att göra med hur du är som far.....men jag förstår hur du känner ändå.
Postat av: Wob
Tja, det löste ju sig genom att dottern skickade ett sms. Sen var jag glad resten av den kvällen :-)
Trackback