Äntligen hemma

Så där ja. En halvtimmas rask promenad endast avbruten av en stunds shoppande i affären. Inte illa när man betänker vem det är som stått för denna insats, nämligen jag. Det ska mycket till innan jag får fart på fläsket. Men idag tröttnade jag på att vara trött hela tiden. Så nu sitter jag med rosiga kinder och solsken i blick och inväntar kvällen. Det börjar redan skymma lite ute och här i lägenheten så sätts snart mina lampor igång i vardagsrummet. Jag har nämligen timers på dem serru. Men jag märker att jag får ändra tiden till tidigare hela tiden eftersom det blir mörkt allt tidigare på kvällen.

Nu sitter jag trivsamt och snattrar med äldsta sonen. Fan vet om inte msn var den bästa medicinen för oss två som alltid har haft lite svårt att kommunicera med varandra. Helt otroligt men vi sitter och pladdrar hela kvällar, pratar musik, livet, ångest, lär av varandra.

Nu började det hagla ute. Tänk vilken tur jag hade som hade gott väder hela vägen till affären och tillbaka. Det hade inte varit lika trevligt att vandra i hagel och isregn.

Nä, nu ska jag röra till dippen till chipsen jag köpte, sen får vi se vad jag hittar på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback