Motgångsstim

Jag har kommit på att jag är i ett "motflytsstimm" sedan de sista 8 åren, mot det "medgångsstimm" jag var inne i för en 10-13 år sedan, då när inget kunde gå snett och jag bara var på uppåttgående hela tiden. Utbildning, vacker kvinna, vackra barn, hus på landet, nytt jobb som chef. Sen slog karma till. På riktigt alltså. Sedan dess har jag sakta men säkert tappat forfästet, tumlar, ramlar, längre ner i hålet jag själv grävt.

På den tiden, då när allt bara blev bättre, så var jag inte mogen nog att hantera medgången. Jag tog det för givet och trodde i min enfald att jag kunde göra vad jag ville, allt ordnade sig ju i alla fall. Men inte då. Nu vet jag bättre. Nu när varje steg frammåt betyder ännu ett fall längre ner.

Jaja, det kan väl vända igen kan jag tro. Om jag bara försöker hitta någon form av värdighet i mitt liv och hur jag bemöter min omvärld. Men nu tänker jag dricka en kopp thé, röka en cigarett, blunda och låtsas att det är 1996 igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback