Svart is

Nå, mår jag bättre? Nope. Inte ett skvatt. Alls. Visserligen är jag uppegående och inte helt borta. Men för tusan. Jag mår som det svin jag är. Jag känner mig... avtrubbad eller nått. Strosar runt på nätet, läser bloggar, kikar in på facebook. Men hela tiden så duger det inte. Jag vill ha mer. Mycker mer. Näsan rinner, fan trot men jag är förkyld igen. Som lök på laxen, grädde på moset. Låtom allt ramla ner över mig. En enklare lunginflammation vore inte helt malplacerad för tillfället. Det bara ska krångla nu. Bakis, skakis och snart öllös. Men det löser jag genom att ta ett sömnpiller och sover bort natten i saligt oförstånd.

Jag längtar hem till Sjöbo, ta en promenad över Sjöbo torg, vandra nerför Lindormsgatan och fundera på hur livet har blivit. Men jag sitter i jävla Viskafors och kan inte nämna en endaste gata förutom min hemadress. Skit samma. Jag håller mig i min borg, sitter kvar i min lägenhet och dricker upp de sista ölen. Låter Angus riff smeka själen.

Usch!!! Svart is.

Kommentarer
Postat av: Pernilla

Vet dina läkare/boendestöd/socialare hur jäkligt du mår av att bo i Viskafors? Som jag ser det kan du inte bli frisk och läkt så länge du inte trivs till 100 procent! Inga piller i värlen kan bota den hemlängtan du har!



Chips behöver sin tablett idag, missa inte det!

Postat av: Wob

Nä jag vet inte. De har väl frågat men jag har väl ljugit. Allt är bra. Som det alltid varit när någon frågar mig. Det är märkligt att jag kan vara så här ärlig i min blogg när jag ljuger ständigt i mitt liv. Att jag mår kass var en chock för de flesta kring mig. Men vad tusan. Det är bara att bita ihop och se glad ut. Eller? Jo, pillret ligger redan i lilla kattmagen :-)

2008-10-26 @ 19:49:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback