Halloween kontra Allhelgona
Jag var ute en sväng idag. Medan det var ljust. Ja hör och häpna. Solen sken bakom molnen och jag tog en annorlunda väg till Apoteket för att hämta sömnmedicin och lugnande. Det var en farlig massa backar jag körde upp för och min kedja på Gula faran hoppade en gång redan innan jag kom fram till Apoteket. Senare hoppade den två gånger. Jag måste spänna den där kedjan. Det bästa vore om jag kunde ställa mopedvidundret på vinterförvaring hos tant mamma i hennes cykelrum, skruva isär det mesta på mopeden och serva den ordentligt. Men vi får se hur det går med det där.
På vägen så hann jag frysa något vansinnigt om händerna och trots att jag tycker det är sorgligt så är det dags att ta fram vinterhandskarna. Det ska bli halka och/eller snö och jag är inte alls på humör för det hela. Efter en sommar utan det lilla träslottet så känns det som om det nyss var mars och att man bara hoppat av sommaren. Inga kaffepauser i trädgården med sömninga humlor som surrat kring huvudet, inget gräs att gräla på äldsta sonen för att han inte klippt. Bara en rad svettiga dagar i min lägenhet.
Men det gav trots det hela lite mersmak. Man kanske skulle prova det där med att ge sig ut medan solen skiner lite oftare? Jag är nog kanske inte vampyr som smälter i solen. Som jag märkte idag så kom jag hem hel men kall. Lite smutsig om fingrarna var jag med eftersom kedjehelvetet hoppade utanför affären, på vägen hem från affären och slutligen precis när jag rullade in på gården. Men jag var märkligt upplivad. Som om... jag fått... energi. När hände det senast?
Men i morgon så är det städdag på scemat. Då ska det dammas, dammsugas och moppas för fulla muggar. Disken som ligger i diskhon ska in i diskmaskinen och jag ska se om jag har en tvättid. Jo, jag vet, jag har sagt det där i flera dagar nu men det är först nu jag känner att jag har krafterna till det. Så jävligt fuckade min fredagskväll upp mitt liv. Det tog nästan en vecka att hämta sig.
Sen funderar jag lite på att ta mig till stora staden för att köpa mina favoritvitaminer, "Mivitotal". En dyr otäck vätska men den gör susen för en trött höstkropp som lever på nudlar och mackor. Får jag lite snurr på det och lite snurr på mina mediciner så kommer jag att vara väl rustad inför den långa kalla otäcka vintern. Jag ska på läkarbesök den 5/11. Då kanske jag kan höja mina Lyrica lite till för det kan nog vara bra. Zyprexan har jag slutat med på eget bevåg eftersom läkaren tyckte att det var något vi skulle göra på sikt om Lyrican funkade bra. Nå, jag hade inget recept på Zyprexa så jag slutade. Kort och gott och jag märker inte den allra minsta skillnad så det var väl pärlor för svin kan jag tro.
Nä, jag ser framåt, även om min hatmånad november står för dörren och jag inte är bjuden på den allra minsta lilla Haloweenfest. Fast det är jag inte så ledsen över. Men på Allhelgonadagen ska jag till min faders grav, det är något jag tar så mycket allvarligare på än köpmännens påfund Halloween.
På vägen så hann jag frysa något vansinnigt om händerna och trots att jag tycker det är sorgligt så är det dags att ta fram vinterhandskarna. Det ska bli halka och/eller snö och jag är inte alls på humör för det hela. Efter en sommar utan det lilla träslottet så känns det som om det nyss var mars och att man bara hoppat av sommaren. Inga kaffepauser i trädgården med sömninga humlor som surrat kring huvudet, inget gräs att gräla på äldsta sonen för att han inte klippt. Bara en rad svettiga dagar i min lägenhet.
Men det gav trots det hela lite mersmak. Man kanske skulle prova det där med att ge sig ut medan solen skiner lite oftare? Jag är nog kanske inte vampyr som smälter i solen. Som jag märkte idag så kom jag hem hel men kall. Lite smutsig om fingrarna var jag med eftersom kedjehelvetet hoppade utanför affären, på vägen hem från affären och slutligen precis när jag rullade in på gården. Men jag var märkligt upplivad. Som om... jag fått... energi. När hände det senast?
Men i morgon så är det städdag på scemat. Då ska det dammas, dammsugas och moppas för fulla muggar. Disken som ligger i diskhon ska in i diskmaskinen och jag ska se om jag har en tvättid. Jo, jag vet, jag har sagt det där i flera dagar nu men det är först nu jag känner att jag har krafterna till det. Så jävligt fuckade min fredagskväll upp mitt liv. Det tog nästan en vecka att hämta sig.
Sen funderar jag lite på att ta mig till stora staden för att köpa mina favoritvitaminer, "Mivitotal". En dyr otäck vätska men den gör susen för en trött höstkropp som lever på nudlar och mackor. Får jag lite snurr på det och lite snurr på mina mediciner så kommer jag att vara väl rustad inför den långa kalla otäcka vintern. Jag ska på läkarbesök den 5/11. Då kanske jag kan höja mina Lyrica lite till för det kan nog vara bra. Zyprexan har jag slutat med på eget bevåg eftersom läkaren tyckte att det var något vi skulle göra på sikt om Lyrican funkade bra. Nå, jag hade inget recept på Zyprexa så jag slutade. Kort och gott och jag märker inte den allra minsta skillnad så det var väl pärlor för svin kan jag tro.
Nä, jag ser framåt, även om min hatmånad november står för dörren och jag inte är bjuden på den allra minsta lilla Haloweenfest. Fast det är jag inte så ledsen över. Men på Allhelgonadagen ska jag till min faders grav, det är något jag tar så mycket allvarligare på än köpmännens påfund Halloween.
Kommentarer
Trackback