WoBWorld

Typiskt!!! Jag har inga huvudvärkstabletter hemma och det är just i huvudet det dunkar och slår som om det satt en liten tomte där inne och försökte slå sig ut med hammar och slägga. Det där Apoteksbesöket verkar mer och mer nödvändigt. *pust, stånk och stön*.

Känner jag efter riktigt ordentligt med så har jag faktiskt ont både här och där. Och så klart att jag känner efter. Självfallet, för så funkar ju jag. Så värken bara sprider sig i min lilla barnakropp och jag kan bara sitta och känna efter hur det sprider sig i kroppen på mig. Jag lovar, det finns 90-åringar i bättre form än jag är i nu. Ok, kanske inte så många men en och annan kan jag tänka mig.

Chips, katten, har gett upp hoppet om att husse ska orka bevärdiga sig med att klappa henne så hon har lagt sig till ro i sin fåtölj och ligger där och spritter med benen som om hon drömmer om någon rolig sorkjakt eller nått. Gott att någon har ro i alla fall.

Nä, nu ska jag ge mig på projektet att försöka få tag på min kontaktperson på psyk för att boka en ny terapitid och samtidigt tigga sömntabletter. Så har jag något att göra menar jag, för det brukar inte vara helt lätt att få tag på henne. Jag kan inte säga att jag precis känner för att ringa någonstans överhuvudtaget, jag har ju lite telefonskräck med som lök på laxen, men jag känner mig lagom avtrubbad för att ge det ett försök.