Som ett slag i bakhuvudet

Ok, nu fattar jag vad de menar med trötthet som biverkan på Lergiganet och varför man skriver ut det som lugnande. Ena stunden var jag vaken och uppsnurrad och full av ångest, nästa låg jag och sov som ett barn och nu när jag vaknat så är jag så slö och långsam att en snigel skulle springa ifrån mig.

Men någon ångest kan jag då rakt inte känna. Visserligen ligger nått och bubblar långt inne i bröstet, men det kan jag väl stå ut med.

Nu ska jag nog bara röka en cigarett och sedan gå och lägga mig igen tror jag. Eller, jag får se vad som händer och sker. Kanske skulle man ta en dusch först för jag har svettats som en beduin när jag låg och sov. Jaja, det löser sig kan jag tro.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback