WoBWorld

Äsch var lättretlig jag är känner jag. Varför ens bry sig om en kommentar på bloggen som man inte gillar? Jag sticker ju ut hakan när jag skriver som jag gör så då får jag väl ta smällarna som haglar med? Men jag kände bara att denna gången var en gång för mycket. Det är som om folk läser totalt genom sitt eget paradigm. Sina egna glasögon och glömmer bort att deras sätt att leva och reagera stå ut inte är allas. De glömmer att vi alla har olika förutsättningar, olika sätt att se på världen, sig själva och på sättet att leva.

Men ärligt talat så tycker jag mest synd om dem som inte förstår vad de läser. De som sitter ensamma  på en lördagkväll och klagar på att jag sitter ensam en lördagkväll. Hur ska man liksom förhålla sig till sånt? Hur ska man bemöta det? Det är ju hopplöst eftersom man pratar två totalt olika språk. Men som jag tidigare redan sagt, de som klagar på mig och på min egocentrism kanske skulle rannsaka sig själva och titta på hur många av deras egna mål i livet de har nått. Trivs de med sin tillvaro eller kan det vara så att det känns bättre att sparka på den  som redan ligger?