En timma kan vara en evighet

Vi köpte ett grönt ljus. Så klart, så oss. Påsken kommer och vi köper ett grönt ljus. När andra går upp på morgonen och ut i världen ligger vi i en svart grotta och drömmer. När andra tittar på Idol dansar våra läppar till Lennon och diskuterar Pavarotti. Smeker varandras själar med varsamma tankehänder och hon säger åt mig att inte bita på naglarna. Jag skriver medan hon sitter stilla, tyst bredvid och läser en bok eller bara finns till.

Ibland ser jag hur hennes ögon ändrar färg. Det sprakande, glittrande, smekande lämnar plats åt sorg och grå färg skuggar hennes ansikte. Jag låter det vara så. Sorgen tillhör livet och tillvaron och måste få plats även i vår lilla bubbla av det som ibland slår över till total, absolut och oåterkallelig lycka. En drömmare som ligger tyst bredvid en annan drömmare och våra tankar och förhoppningar och den där märkliga känslan av att ha kommit hem flätas samman till det som ger livet dess plats i världen.

Rädslan att förlora det jag har fått i gåva av något som vi inte kan se eller ens känna förlamar min strupe när jag sitter i stilla rum, en katt, en man och en evighets enorm längtan. Men min rädsla släpper i samma sekund jag känner smaken av hennes läppar på mina och kommer ihåg att vi snart ses igen. Bara några timmar till.

En timme kan vara i en evighet

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback