En förvirrad minister

Det känns inget vidare att läsa i dagens aviser. SAAB läggs ner. Jag måste erkänna att jag inte blir särskilt förvånad. Tyvärr blir jag inte det. Maud däremot säger sig vara förvånad. Jaha? Över vad? Att det som man pratat om i ett år slutligen sker?

Jag vill börja med att säga att jag inte heller riktigt ser hur några stödmiljarder eller millioner skulle ändrat på det hela. Återigen, tyvärr. Man hade nog bara skjutit upp det som sker nu. Men vad vet jag? Ekonomi och jag går liksom inte ihop, som säkert den uppmärksamma läsaren redan förstått. Men ändå.

Vad är hon förvånad över? För visst börjar man tro att hon dragit en vals hela tiden? Alltså, varit så säker på att allt skulle ordna sig att hon helt kallt har bluffat sig igenom processen. När det nu visar sig att det gick som alla sagt att det skulle gå blir alltså människan förvånad? Inkompetent? Igen!

Bankerna fick pengar utan större problem. Fast de led av samma sjuka. Maud har upprepat gång på gång att staten inte ska ägna sig åt att bygga bilar, att staten inte kan det där och att företaget inte varit kapabla att sälja bilar så varför skulle staten vara duktigare på det än SAAB. Sant. Helt sant.

Men staten kan visst leka bank. Staten är tydligen duktigare på att driva bankaffärer än de stora bankerna. Märkligt. Jättekonstigt.

Själv har jag konstruerat ett försvar för att inte staten har gått in med stödmiljnått. Företaget var dödsdömt från början av hela den här sörjan. Enkelt och lättvindigt säger jag detta. Trots att min senaste bil jag ägde var en SAAB.

Men som sagt. Maud är förvånad. Undrar om hon blir förvånad när det blir julafton i år. Igen liksom. Det var ju jul förra året?


Läs även andra bloggares åsikter om
, , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback