Tappat läsare big time
Ja vad ska man säga. Jag har tappat två tredjedelar av mina läsare sen antingen jag bar alla som bara läste för att följa en katastrof mot döden eller om det var min bittra kritik av staten Israel som landade i att staten faktiskt består av en religion, nämligen judendomen.
Men. De som är kvar har väl någon sorts intresse i mina tankar och mitt liv. Så ni tre ( nä, riktigt så illa är det inte, även fast Lars faktiskt inte kan sluta glutta i min blogg fast han lovat) kan fortsätta läsa och jag är tacksam för det.
Men. Jag tänker inte sluta lipa, skrika, fäktas för min rätt att vara mig. Ni kan tycka vad ni vill om mig. Men här är jag jag och ingen annan.
Jag är inte antisemit. Inte antisionist. Inte anti nått. Men jag tycker inte att en stat har rätt att leka terrorister bara för att de blir angripna av sådana. Jag tycker även att det är förbannat märkligt att en religion, inte ett folk eller männiksor som bott på platsen, utan en religion, får en bit mark av Europa. Sen är det rent stötande att denna religion bildar en av världens starkaste armeér, men tillgång till kärnvapen, och sedan kallar sig förtryckta. Det är stötande att se annonser i min lokaltidning om där de ber om pengar till det lidande folket i Israle, eller, "eller" ett bidrag till försvaret. När de massakrerar ett folk, dödar barn, skjuter mot vårdpersonal, skjuter sönder en FN-byggnad.
Kalla mig då anti vad fan du vill.
Nä. Jag tycker inte alls om det fula ansikte som dyker upp runt omkring i världen, den äkta antisemitismen. Men problemet är väl att staten Israel är byggd på en religion. Det går inte att kritisera Israel utan att kritisera religionen och tvärt om. Helt klart ett problem.
Men. De som är kvar har väl någon sorts intresse i mina tankar och mitt liv. Så ni tre ( nä, riktigt så illa är det inte, även fast Lars faktiskt inte kan sluta glutta i min blogg fast han lovat) kan fortsätta läsa och jag är tacksam för det.
Men. Jag tänker inte sluta lipa, skrika, fäktas för min rätt att vara mig. Ni kan tycka vad ni vill om mig. Men här är jag jag och ingen annan.
Jag är inte antisemit. Inte antisionist. Inte anti nått. Men jag tycker inte att en stat har rätt att leka terrorister bara för att de blir angripna av sådana. Jag tycker även att det är förbannat märkligt att en religion, inte ett folk eller männiksor som bott på platsen, utan en religion, får en bit mark av Europa. Sen är det rent stötande att denna religion bildar en av världens starkaste armeér, men tillgång till kärnvapen, och sedan kallar sig förtryckta. Det är stötande att se annonser i min lokaltidning om där de ber om pengar till det lidande folket i Israle, eller, "eller" ett bidrag till försvaret. När de massakrerar ett folk, dödar barn, skjuter mot vårdpersonal, skjuter sönder en FN-byggnad.
Kalla mig då anti vad fan du vill.
Nä. Jag tycker inte alls om det fula ansikte som dyker upp runt omkring i världen, den äkta antisemitismen. Men problemet är väl att staten Israel är byggd på en religion. Det går inte att kritisera Israel utan att kritisera religionen och tvärt om. Helt klart ett problem.
Kommentarer
Trackback