Den enas död den andres bröd. Jackson

Visst är livet och döden väldigt underliga föreeteelser? En man som igår var en kuf med allt mer sönderfallande näsa och som sov i ett suretält och som med allra största sanolikhet var pedofil men som råkat spela in några bra skivor just bara det. En kuf. En särlig och ett enda stort rykte.

Idag är han död och alla dessa journalister, musikkollegor och andra tyckare anser helt plötsligt att han är det viktigaste som hänt 1900-talet, att han var ett geni och man kan få uppfattningen om att han på egen hand hittade på både musik, dans och MTV som underhålning. Ja fan vet om han fakstiskt inte hittade på det här med underhållnign helt på egen hand.

Nja säger jag. Michael Jackson har betytt mer eller mindre absolut ingenting för varken min världsbild eller hur jag ser på musik eller underhållning. En bra skiva, Thriller, visst. Bra men inte mer än det och dessutom är den ju hopplöst daterad vid detta laget. Sen blev det väl inte så mycket mer om man inte redan var inne i RnB och den sortens musik.

Han var intressant som objekt. Alla spekulationer var spännanden att följa men inte fan kan jag tycka att han var viktigare för 1900-talet än vare sig Lennon-McCartney eller Glimmer twins eller Elvis eller Sinatra eller ens Sex Pistols. Dr Dre har gjort mer för svart musik än den bakåtsträvande Jackson som nog gärna ville kunna hantera den nya spännande Hiphopen men som trampade snett varje gång han försökte.

Så. Igår en kuf, idag ett geni av sällan skådat slag. Och den enda skillanden är att karln är död.Wacko Jacko blev Mr Jackson över en natt. Nu är hans minne totalt i händerna på andra och det är väl det som är sorgligast av allt. Det är nu pengarullningen börjar och tyvärr så får inte mannen själv vara med om något av det.



Så märkligt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback