WoBWorld

Ok. Man är inte snabbast i trakterna. Jag har äntligen kommit in och ur duschen, på med kläder, visserligen med en kraftig sommarkänsla då jag endast trätt på mig ett par shorts och en t-shirt men ändå. Jag har till och med kringått mina principer och klätt fötterna i ett par sandaler. Jag måste erkänna att jag känner mig kraftigt stillös men vad tusan. Vissa dagar får man falla in i sommarfällan och låtsas att omvärlden är blind. Jag brukar hävda, med emfas, att den Svenske mannen saknar hyffs och stil när det gäller kläder. Den där vanan att vandra omkring i vedervärdiga Foppatofflor och solkiga shorts och inget annat bara för att solen skiner är för mig smått oförklarlig. Men idag så har jag som sagt lagt mina principer åt sidan.

Så i väntan på bussen så sitter jag och läser in mig på omvärlden och finner att det mesta handlar om en sak och inget annat. Figuren Jackson som i förrgår var bespottad är idag viktigast av allt. Det ter mig lika märkligt nu som igår. Alla dessa som har varit tysta som möss tjattrar sig ny blå om hur mycket han har betytt för dem och hur de alltid har beundrat honom mer än sina egna föräldrar. Märkligt, mycket märkligt.

Men, i min värld så har inte så mycket hänt när det gäller det där. Faktiskt inte när det gäller något alls. Jag är trött, glad och ser fram mot kvällen. Så det är väl bara att sluta sina mentala ögonlock kring själens estetiska öga och undvika speglar, dricka vatten och röka en cigarett i väntan på den där bussen.

Vad mer behöver man?