Spridda reflektioner

Jag har återvänt till fadershemmet. Eller snarare syskonhemmet. Efter utflykter till Morrissey och U2 och allt vad det varit så sitter jag och snurrar Beatles. Fast mest Lennon. De andra var ju bara på skoj liksom. Sockersött med McCartney, tänkande med Harrison och skojigt med Ringo. Men Lennon. Liksom själ. En tuff kille.

Jag funderar och kommer fram till att de där 4 gjorde allt det där underbara före de fyllt 30. Helt jävla otroligt. Om ett år är jag lika gammal som Lennon var när han mördades och livet liksom bara flyter på. Vad hade jag gjort när jag var 30? Vad har jag gjort nu? Inget och intet och absolut inget som spelar någon roll för någon. Märkligt.

Fast. Sgt Pepper måste, säger MÅSTE vara det mest överskattade konstnärliga verket som någonsin gjorts. Hela skivan är ju bara skit. Allt annat de pepprade världen är mäktigt. Förutom Sergant Peppar. Hua vad dåligt. Men jag förstår att den måste har varit viktig då, sommaren 1967. Tydligen.

Nä. Nu har jag annat att göra. Som att. Tja. Nått.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback