Blodtörst och trafik. Älgjakt.

Det är så väldigt mycket jag inte förstår mig på. Sen är det några saker jag faktiskt har lite koll på. Men ibland så händer saker som talar precis emot det som jag trodde mig förstå på. Jakt är en sådan sak.

I dagens BT kan man läsa om en ung man som har dödat något som kallar 14-taggare. Det är alltså en älg med 14 taggar på kronan. Om jag fattat allt rätt. Väl så. På en stor bild kan man se den unga mannen som mycket stolt sitter vid den döda älgen och ser precis sådär glad ut som en 6-åring på julafton. Han är så glad över att han har skjutit ihjäl en älg att han knappt kan bärga sig mot att skratta högt och dansa en liten dans framför kameran. Det enda han tyckte var synd var att han missade en chans att döda en till älg.

Återigen. Väl så. Den unga mannen hymlar inte om att målet med att jaga är att döda ett djur. Det står inte ett skvatt av det vanliga som brukar handla om hur trivsamt det är i skogen eller att man minsan måste hålla älgstammen kort eftersom de kan braka ut framför bilar och skada bilar och människor.

För den unga mannen handlar jakt om att döda. Kort och gott. Det är därför han ska spara den där 14-taggade kronan som byte. För att visa att han är jättemodig som har vågat skjuta på en stor älg med en bössa. Alltså, älgen hade ju ingen bössa. Men jägaren hade. Däremot skulle han akta sig för att skjuta en björn. Inte för att björnar är viktigare än älgar. Men för att björnar kan vara farliga. Det kan man ju förstå. Det där med att en jägare är en modig typ stämmer väl inte så bra nu för tiden. ÅterigeÅterigen gott så.

På sidan efter däremot kan man läsa om en annan jägare som minsan säger att han vill korrigera bilden av jägare som pangar på allt. Att jaga är en naturupplevelse och så återkommer vi till den där saken att älgstammen ska hållas kort. Ni vet, bilar och allt det där.

Nu kanske jag är naiv. Men jag måste erkänna att jag inte heller har något som helst att vara i skogen. Det är så trivsamt med allt det där gröna och doften av våt barrmark. Men nu kommer vi till det knepiga. För jag kan gå ut i skogen alldeles utan att döda det alla minsta djur. Det är jättelätt faktiskt. Man bara tar på sig ett par skor och kanske en jacka med vidhängande byxor och knatar rakt ut i spenaten. Möjligen har jag några myggor och nån vilsen myras liv på mitt samvete men det smärtar mig ärligt talat inte så mycket.

Däremot så ser jag ingen som helst mening med att döda en älg. Eller en hare eller något annat för den delen. Visst inser jag att det kött jag nästan dagligen äter kommer från ett djur. Dummare än så är jag inte. Men det är väldigt sällan jag är sådär jättesugen på att äta älg. Oerhört sällan faktiskt. Fast det har liksom inte med saken att göra.

Det jag undrar är, om det där med att jaga handlar om en naturupplevelse, varför måste man döda en älg då? Eller om det nu är så att jakt faktiskt handlar om att döda djur, varför då låtsas att det handlar om något annat? Varför inte säga som det är? "jag gillar att döda djur som råkar gå förbi mig".

Sen var det ju det där med att hålla stammen kort. Jomen. Utrota älgen för tusan. Om den nu ställer till så mycket. Eller, förresten, det gör den ju. Inte heller jag vill ha en älg i knät när jag kör bil. Men varför sparar man en massa älgar? Är de älgarna mer trafikutbildade och har koll på vett och etikett? För visst måste det väl vara så att man sparar några älgar så att man har dem kvar nästa år och kan skjuta dem då? Lite som att man sparar undan lite av en chipspåse så att man kan snaska chips även dagen efter?

Eftersom jag själv är totalt utan jaktinstinkt eller vinnarskalle så förstår jag mig inte på fenomenet som sådant. Kan inte bara jägare säga som det är? Att de tycker det är kul att döda djur? Varför måste de låtsas att det handlar om något annat än just dödandet? Om det handar om naturen så går det utmärkt att uppleva den utan att skjuta den allra minsta varelse. Om det vore för att preventera olyckor så vore det väl bättre att ta död på hela älgstammen? Om det är för att äta köttet så nog har vi andra djur att äta?

Som sagt. Jag har inte något mot att äta kött. Jag inser att detta kött är resterna av ett en gång levande djur. Det som förvirrar mig är jägarnas ord kring det hela.

Men återigen. Jag är inte klok nog att förstå sånt där. Alls faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback