Mitt mellan stegen
Vad göra en helt vanlig måndag som strax gränsar till tisdag? Knyppla? Inte för att jag vet alls vad det innbär att knyppla, men det brukar ju vara något man drar fram för att beskriva något tråkigt och löjligt så jag drar till med det. Men kanske skulle man göra lite nytta här i världen? På något sätt. Hur nu det ska gå till. För måndagar i oktober i landet Sverige är inte kul. Sen får SD säga vad de vill om det där. De kan låtsas att solen alltid sken 1946 och att inga brott skedde förutom möjligen att någon full dräng drog till en annan full dräng efter att de varit och sett på Åsa Nisse-film på den lokala folkets hus-bion.
Jag vet att solen nästan aldrig skiner här i vårt land. Det vet jag av gammal hävd och sedvänja. Det finns en anledning till att de som har råd åker till Thailand på vintern och den anledningen är inte billig maja och ännu billigare damer. Alltså, inte bara de anledningarna i alla fall.
Likväl. Nu sitter man här och fundar på vad man ska göra. Sent är det. Fast inte lika sent som det var för en vecka sedan av någon märklig anledning. Den där omvälvande upplevelsen av att klockan har löpt amok hänger i tycker jag. Så får det vara.
Nä. Kanske lite tv, kanske lite bok, kanske lite sova.,
Kanske.
Jag vet att solen nästan aldrig skiner här i vårt land. Det vet jag av gammal hävd och sedvänja. Det finns en anledning till att de som har råd åker till Thailand på vintern och den anledningen är inte billig maja och ännu billigare damer. Alltså, inte bara de anledningarna i alla fall.
Likväl. Nu sitter man här och fundar på vad man ska göra. Sent är det. Fast inte lika sent som det var för en vecka sedan av någon märklig anledning. Den där omvälvande upplevelsen av att klockan har löpt amok hänger i tycker jag. Så får det vara.
Nä. Kanske lite tv, kanske lite bok, kanske lite sova.,
Kanske.
Kommentarer
Trackback