Där allt vaket blir sömn

Äsch. Jag borde sova. Katten har fått mat, jag har fått mat, livet har fått näring. Så då borde man väl kunna lägga sig till ro för några timmar. Hade jag haft några hade jag tagit en sömntablett. Men inte ens det har jag. Men jag har ont i halsen och är en smula orolig för att bli sjuk på riktigt. Jag har inte tid med det nu. Det finns annat jag vill ägna mig åt än att dricka varmt honungsvatten och Alvedon. En trivsamt kaos bubblar runt i skallen på mig. Vad ska man tro om livet egentligen?

Jag som har vant mig vid att inget fungerar fungerar alldeles utmärkt. Dessutom har jag knappt några tomburkar kvar och tänker inte heller samla på mig några nya. Så är det tänkt i alla fall. Fast det är ju inte det allra lättaste har jag märkt. Men det får gå.

Nä. Jag måste sova lite. Sömn är bra, sömn är gott. Glass är gott med och jag önskar att jag hade en bytta eller fem så att svullnaden i halsen kan lägga sig lite. Fast det är ju jag som ska lägga mig. Äsch. Dumheter. Sitta och gnälla över att halsen är en smula öm och att jag inte vill lägga mig. Dumheter. Humbug.

Katten vaknade när jag tänkde lampan i köket. Hon är ju som hon är den lilla pälsbollen och nu har hon fått för sig att hon ska ligga på köksbordet. Det får hon inte. Men det vet inte hon om eftersom jag underåter att meddela henne det. Men hon fattade hinten när jag tände lampan. Sömniga ögon som blängde på mig. Men det biter inte på mig det där. Hon får vara hur sömnig hon vill. bordet ska hon inte sova i alla fall.

Asch. Jag borde sova. Så jag lägger mig väl då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback