Hur kan någon säga att de känner mig?
Hur kan någon verkligen tro sig veta hur jag känner? Hur jag lever, hur jag finns till? Sådana ting är för mig och ingen annan att veta. Varje dag när jag vaknar så vet jag vem jag är och vad jag borde göra och varje morgon när jag somnar så vet jag att jag bara varit mig och ingen annan. Inga spel, inga teaterföreställningar, inga skådespel. Bara bra mig och det får vara så. I min tillvaro är jag den enda jag kan lita på. För alla andra faller varje gång jag söker dem.
Nä, det är inte riktigt så illa. Jag har vänner. Nu. Riktiga vänner. Jag har mina allra bästa vänner. Jag har mina djur, eller om det är så att jag är deras. Minnen av kvinnor och framtidstro. Allt det är renderar mig i sista änden. Jag har ingen respekt för det man borde, enligt alla röster, ha respekt för. Men däremot en enorm respekt för allt det man borde spotta på. Varje arg alkis, varje utslagen psykpatient, varje ful människa, är mina vänner. Det smutsiga drar mig till sig och omsluter mig och gör mig renare. Mer skinande.
Så min sorg och min ångest och mina depressioner och min fulhet och min storhet är min och bara min. För mig att längta efter när jag dricker mitt morgonkaffe, mitt att sakna när jag dricker eftermiddagskaffet och min att krama hårt när jag dricker mitt kvällskaffe.
Jag är kär i mig själv. Det borde alla vara. Att älska sig själv är första steget mot att stå ut med andras hat. Andras tankar. I så många år har jag hatat allt som är mig, som var mig, som blev mig. Nu är jag hemma i mig själv. Även om sömnen är orolig och dagarna mörka så är jag hemma, ständigt vart jag än befinner mig i världen. Rädsla är bara en känsla, men tankar är guld.
Nä, det är inte riktigt så illa. Jag har vänner. Nu. Riktiga vänner. Jag har mina allra bästa vänner. Jag har mina djur, eller om det är så att jag är deras. Minnen av kvinnor och framtidstro. Allt det är renderar mig i sista änden. Jag har ingen respekt för det man borde, enligt alla röster, ha respekt för. Men däremot en enorm respekt för allt det man borde spotta på. Varje arg alkis, varje utslagen psykpatient, varje ful människa, är mina vänner. Det smutsiga drar mig till sig och omsluter mig och gör mig renare. Mer skinande.
Så min sorg och min ångest och mina depressioner och min fulhet och min storhet är min och bara min. För mig att längta efter när jag dricker mitt morgonkaffe, mitt att sakna när jag dricker eftermiddagskaffet och min att krama hårt när jag dricker mitt kvällskaffe.
Jag är kär i mig själv. Det borde alla vara. Att älska sig själv är första steget mot att stå ut med andras hat. Andras tankar. I så många år har jag hatat allt som är mig, som var mig, som blev mig. Nu är jag hemma i mig själv. Även om sömnen är orolig och dagarna mörka så är jag hemma, ständigt vart jag än befinner mig i världen. Rädsla är bara en känsla, men tankar är guld.
She told me she loved me, Which means, She must be insane
I've had my face dragged in , Fifteen miles of shit, And I do not, And I do not,
And I do not like it
So how can anybody say, They know how I feel, The only one around here who is
me, Is me
They said they respect me, Which means, Their judgement is crazy
I've had my face dragged in, Fifteen miles of shit, And I do not, And I do not,
And I do not like it
So how can anybody say, They know how I feel, When they are they, And only I am
I
He said he wants to befriend me, Which means, He can't possibly know me
The voices of the real, And the imagined cry, The future is passing you by, The
future is passing you by
So how can anybody possibly think they know how I feel, Everybody look, See
pain, And walk away
And as for you in your uniform, Your smelly uniform, and so you think you can be rude
to me
Because you wear a uniform, A smelly uniform, and so you think you can be rude
to me
But even I, As sick as I am, I would never be you
Even I, As sick as I am, I would never be you
Even I, Sick and depraved, A traveller to the grave
I would never be you
I would never be you
I've had my face dragged in , Fifteen miles of shit, And I do not, And I do not,
And I do not like it
So how can anybody say, They know how I feel, The only one around here who is
me, Is me
They said they respect me, Which means, Their judgement is crazy
I've had my face dragged in, Fifteen miles of shit, And I do not, And I do not,
And I do not like it
So how can anybody say, They know how I feel, When they are they, And only I am
I
He said he wants to befriend me, Which means, He can't possibly know me
The voices of the real, And the imagined cry, The future is passing you by, The
future is passing you by
So how can anybody possibly think they know how I feel, Everybody look, See
pain, And walk away
And as for you in your uniform, Your smelly uniform, and so you think you can be rude
to me
Because you wear a uniform, A smelly uniform, and so you think you can be rude
to me
But even I, As sick as I am, I would never be you
Even I, As sick as I am, I would never be you
Even I, Sick and depraved, A traveller to the grave
I would never be you
I would never be you
Kommentarer
Trackback