Den blå brisen

Det är märkligt hur en människas humör kan växla. Nu tänker jag givetvis på mig själv, gör jag inte alltid det? Men ändå. Ebb och flod mest hela tiden, förutom att jag inte själv vet när vattner försvinner eller rinner till. Varje gång blir jag lika förvånad. Livet är ett enda stort mysterium och så kanske det ska vara.

I går kunde jag för mitt liv inte somna, så efter mycket om och men tog jag en Propavan, en mild sömntablett. Enda resultatet blev att jag fann mig själv ännu tröttare men med krypningar i benen. Så lagom tjohejsan. Så till slut somnade jag väl vid 6 tiden på morgonen. Klockan 11 var jag ute med hunden och somnade sedan igen. Så nu är jag pigg men fortfarande en smula blå. Som en mild vind av ledsenhet som blåser igenom mitt bröst.

Kvällen bjuder inte på något alls. Jag ska göra något att äta och sedan ut med hunden igen. Sånt som vuxna gör. Melodifestivalen ska jag försöka undvika, men det jäkliga är ju att jag blir så förbenat nyfiken vilket leder till att jag trots allt sitter där och glor. Märkligt.

Nä, mat var det jag svamlade om.

Kommentarer
Postat av: Jonna

Sjukt bra blogg. :)

Skriver du böcker?

Postat av: urban cat

Känner igen det där... suck!

Får åxå myrkryp i benen av propavan, men ändå stoppar jag i mej dom, när det blir för djävligt, precis som jag glömt helt att krypen i benen gör det ännu svårare att somna!

Ha!

Vi människor är märkliga varelser!

2010-02-28 @ 14:11:16
URL: http://projektpariktigt.blogspot.com/
Postat av: WoB

Oj. Tack och tack igen. Jo jag klottrar lite på några men det är inget som färdigt än. I alla fall inte inskickat någonstans :-)



Jo visst är man både märklig och en smula korkad. De där Propavan är listiga. Även fast man vet så tror man att den här gången ska det funka. I kombination med till exempel Imovane är de ju bra. Men det gäller ju att somna innan krypet kommer :-)

2010-03-01 @ 12:01:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback