Vän med hennes doft

Jag blev vän med hennes doft. Jag tog hennes ljud för givet och om natten sov jag tryggt med hennes varma kropp bredvid mig. Jag älskade utan att ge, dyrkade utan att visa och jag tänkte utan att tala.

Hennes hår strök jag i mina drömmar, hennes hand höll jag med min ande. Inget fick hon veta och inget fick hon känna. Jag svek hennes själ och hennes kärlek svalnade, frös till is. Hennes doft fattas mig, hennes kärlek saknar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback