WoBWorld

Det kvarstår även fast det flyr mig. Känslan av att vädret tagit över mig, kidnappat min själ. Grått och så ofantligt tråkigt att klockorna stannar. För att allt ska vara lite värre än det egentligen är så har jag nog ätit något olämpligt eftersom natten har varit full av göromål i det lilla rum där jag även borstar tänderna och duschar.

Det är lätt att vakna en sådan dag. Lätt att vakna men så oerhört svårt att vilja vara vaken mer. Som alltid när livet känns trist och enehanda och färgängligt så flyr jag till tanken på att somna. Sova. Drömma och kanske vakna upp och vara en ny, bättre, vackrare människa. Men jag ska väl hålla mig vaken. Tror jag.

Kanske borde jag göra något som förbättrar läget men jag vet fan inte vad det skulle vara? Ställa mig på händerna och skrika om vackrare dagar? Bada i mina egna tankar och tvätta mig med minnen från förr?

Det får väl bli som det brukar. Kaffe, cigg, en promenad med hunden. Hitta någon bok att läsa. Lura mig själv till förlåtelse. Tröttheten river i mig men hindrar mig inte från att önska att jag inte hade ont i magen, att jag ska hitta kärleken under sängen och att röka för mycket.

Fan, jag skulle verkligen behöva lite sol nu.