WoBWorld

Det gick över det där med att tänka. Så underbart. Att bara få vara i fred från sitt egna huvud en stund. Att bara få vila från alla ideér som hela tiden översvämmar mig. Varav de flesta fyller mig med fasa. "Vad tänkte jag nu?".

SÅ nu sitter jag här och sladdrar på fejan. Är lite lagom otrevlig sådär. Inte sådär bitter så att jag ber alla dra åt helvete. Vilket förövrigt roar mig högeligen att göra på ett forum som liksom går ut på att vara sådär jävla lycklig och lyckad och glad och bara dricka ETT glas vin. Då faller jag in som en hök och sprider gift. Som sagt, det roar mig för jag riktigt ser hur hela samhället rämnar i sina grundvalar. Man får väl inte vara sur? OM det nu inte är tillsammans i en grupp där man kan sluta sig mot resten av världen.

Men idag orkar jag inte med sådant. Keef spelar utmärkt gitarr i mina högtarlare, ciggen tar aldrig slut, det är fortfarande lördag så det är helt ok att sitta uppe och göra ingenting, även för en sådan som mig.

Men jag vore nog inte jag om jag inte hade skrivit upp en massa dumma uppslag i ett block i köket. Men jag vägrar snurra in mig i en massa tyckanden och tänkanden och kännanden idag. Idag, och den här dagen ska inte ta slut än, ska jag bara vara oerhört korkar och inte tycka något utom att tycka om livet väldigt mycket.

Det finns något så vacker i att bara finnas lite. Lyssna till Stones utan att fundera på varför det sticket kommer där eller vad den texten EGENTLIGEN betyder eller varför jag inte lyssnat på den skivan tidigare. Byt ut Stones mot ditt egna val för kvällen. Men nog har jag lite rätt i tanken?

FAN, där kom en tanke igen. Det var då själva fan.